bland stickor och garn


Mamma och jag satte oss i den gröna bilen och började köra mot staden. Det var verkligen vackert ute och solen sken så starkt att ögonen rann som vårfloder. Man är uppenbarligen inte van vid ljuset än och blir ganska chockad när solen dyker upp sådär oväntat en söndagseftermiddag. Kanske våren äntligen är på väg nu.

På Kullzénska satt stickerskorna och var alldeles redo med goda bakverk och kaffe. Mamma och jag beställde en sjukt god blåbärs-och äppelpaj; jag med glass. Jag vet, jag vet. Men åt helvete med nyårslöftena när man vill leva livet.

Photobucket


Det är atmosfären på stickcaféerna som Gör dem så bra. Man kommer dit och möts av leenden och en slags smittsam skaparglädje. När man väl sitter vid bordet med sin paj och sitt kaffe känns det som om man skulle vilja stanna för evigt. Man försvinner in i folks samtal och svarar entusiastiskt utan att bli tystad. Eftersom det är så många olika åldrar och livssituationer som möts så finns det så mycket att prata om och så mycket att berätta. Och varje litet verk som blir till under timmarna vi umgås absorberar allt detta. En sjal är plötsligt en sjal med levande minnen.

Photobucket


Det är alltid svårt att gå där ifrån. Men man vet ju, tack och lov, att nästa torsdag är det dags igen. Då får man dela all sin nördighet och vara den garnofil som man är utan att skämmas. De är ju likadana.

Photobucket




KursivaLi






en dag i livet


Photobucket

Morgonsol på busshållplatsen. Jag fryser och lyssnar på musik medan jag undersöker froststjärnorna på glaset. Universum är vackert en dag som denna.

Photobucket

Väl inne i Kalmar besöker jag stadens finaste butik; Erik och Alexander. Önskade att jag kunde köpa allt, men kände mig lite fattig. Ögongodis var det i alla fall gott om.

Photobucket

Hittade världens finaste och skönaste tröja på Human Bridge för ett härligt pris. Jag har inte kunnat slita mig från den sen dess.

Photobucket

Vi åkte till Harry's och Benke bjöd på ett glas vin och dumlepaj. Det var så gott att vi bara satt och gjorde konstiga läten av eufori. Vinet var det godaste jag druckit på länge; pajen var för god för att vara sann.

Photobucket

Kvällen fortsatte med ett musikquizz med tema film. Stickklubben vann överlägset med 33 poäng av 44 möjliga och tog emot första priset under jubel och applåder. Det var en väldigt fin kväll med trevligt sällskap och härlig atmosfär. Någon dag ska jag tvinga mina människor att gå till Harry's och dansa.

KursivaLi

Doctor John Watson





Jag älskar min Bamboo Tablet <3

KursivaLi

vad livet handlar om


Efter att ha varit sängliggande i en och en halv dag är jag nu äntligen uppe igen. Jag har kurerat mig själv med mycket varma drycker och säsong tre av Star Trek Voyager. Självmedicinering när den är som bäst! Idag hade jag tänkt bjuda över Oscar på cupcake-bak och film, men vi får skjuta upp det tills nästa vecka. Jag känner mig inte helt hundra än.

Idag kom favoritkusinerna, mormor, morbror Putte och moster Bippan. Jag slet åt mig den minsta och övervägde, som alltid, att behålla honom för mig själv. Vi tittade på bilarna utanför fönstret, målade vackra konstverk och pussades en hel massa. Han är en gosig liten krabat. Och hans dregelpussar är världens finaste.


Photobucket


Photobucket


Idag ska mamma göra sin underbara lasange och det blir nog dagens absoluta höjdpunkt. Jag ska försöka måla färdigt illustrationen jag började med igår och kanske börja på något nytt.

Imorgon har jag några timmar skola och sedan blir det Harry's och musikquizz. Härligt!

no time for cameras
we’ll use our eyes instead



KursivaLi

presenter


Jag fick dessa två mycket vackra, handgjorda böcker av min Sara för mitt fina betyg i Desktopp-kursen. Jag har inte listat ut vad jag ska skriva i dem än. De är nästan för fina för att kladdas i.

Photobucket


Photobucket


KursivaLi


stickcafé


Här är lite bilder från Stickklubbens ctickcafé i torsdag. Eftersom jag glömde mitt minneskort lånade underbara Sara ut sin kamera.



Senaste projektet! Detta mönster från Ravelry.









Världens finaste Sara.




KursivaLi

tekoppar, stickor och blåbärspaj


Gårdagen var fantastisk på många sätt. Jag susade in till Kalmar klockan fyra och mötte en upprymd Sara på stationen. En mycket trevlig man hade bjudit henne på en kopp varm choklad på Ben & Jerry's. Hon hade hjälpt honom upp när han halkat på de förrädiskt hala kullerstenarna och han blev översvallande tacksam. Jag blir så glad av att känna en så fantastisk människa. Tanken på att bara gå förbi skulle aldrig slå henne, som den gör många andra.

Vi ilade tillsammans mot Byteatern där vi träffade trevliga Inger Strandberg. Hon visade oss upp till cafét där vi skulle sticka. det var otroligt fint med gammla lampskärmar i taket av olika färg och storlek. Väl där visade Inger oss en samling med udda koppar som var till försäljning. Vi kastade oss över fynden. Jag blev rejält kär i dessa tre skatter:



Efter ett tag började det dyka upp andra stickerskor och, dagen till ära, två manliga stickare. Lokalen fylldes av mysigt sorl och jag kände mig hemma från första början. Jag blir så lugn av ljudet av stickor som klingar och där var det överflöd av just detta. Det var mycket behagligt. Inger hade bakat blåbärspaj, min favorit, och jag tog för mig som den gottegris jag är. det var en himla fin kväll med skratt, koncentrerad stickning och gott fika.

Som grädde på moset fick vi vandra runt i Byteaterns lokaler och kika på Lotta Zetterman-Englunds ateljé och dräkterna hon för tillfället jobbade med till uppsättningen Den som vandrar om natten. Det var fruktansvärt inspirerande och jag som är lite av en textilofil njöt varenda sekund. Vi fick också kika på dockorna som Bodil Göransson skapat till pjäsen. De såg så otroligt levande ut att man nästan blev skrämd.

Kvällen avslutades tyvärr med KLT bekymmer, men jag lyssnade på radioteatern Cabin Pressure och skrattade bort eländet. Det blev en väldigt fin kväll.

KursivaLi


multitasking


Jag brukar vara bra på multitasking, men vissa saker kanske man ska undvika att göra samtidigt. Jag kokade nudlar, värmde kaffe i mikron och packade väskan samtidigt. Don't try this at home kids. Kaffet i mikron kokade över så när jag lyckades ta mig dit (från andra änden av huset) var mer än hälften av kaffet inte kvar i koppen längre. Jag slängde mobilen i golvet. Nudelvattnet kokade över. Varför, människa, kan du inte bara ta ett djupt andetag och göra en sak i taget? Man sparar ju inte precis tid på att springa omkring och torka upp diverse utspillda vätskor.

Om några timmar ska jag bege mig mot staden igen och träffa på lite härliga människor. Jag ska efter en lång tid av längtan äntligen gå på mitt första stickcafé med Stickklubben. De är otroligt duktiga stickerskor och jag har sett flera av deras alster över hela Kalmar. Förut har tiden alltid krockat med annat, men idag ska det bli av. Jag tar med mig min Sara också, så blir det mindre läskigt. Funderar dock på att ta med mig virkningen och vara lite rebell.

Det stod en helt underbar present åt mig på köksbänken när jag kom hem. Nina hade målat en bild på alla mina fem katter, och den är helt underbar. <3



Nu ska jag nog ta min julklappshund och gå ut lite. Efter tvångskelet förtjänar hon det.


Saskia Hamilton - Ben Folds & Nick Hornby

KursivaLi



let's call it a compromise

 

Color.


echoes and bunnymen


Vem kommer krypande tillbaka till gamla bloggen? Jo jag. På mina bara knän. Jag har saknat den hur mycket som helst. Trots att det tog lite tid att inse att tumblr och jag aldrig skulle kunna bli samma sak, så tar bloggen emot mig med öppna armar. Och som chokladkaka på tårtan så har den fått en rejäl ansiktslyftning. Lite vårstädning.

Det har börjat hända lite saker i livet, vilket är anledningen till denna törst efter att blogga. Förra terminen gjorde jag inte mycket mer än att sitta vid datorn, plugga och äta. Nu börjar jag leva upp efter ett halvt års dvala. Det här halvåret kommer bli betydligt mer händelserikt - och spännande.

Det är nu cirka tre månader kvar tills jag ska ansöka till konstlinjen och jag börjar redan känna spänningen öka. Jag jobbar på att få ihop en fin samling arbetsprover att skicka in. Det senaste halvåret har jag målat mer än någonsin förut och har lite material i mina skrymslen. Jag ska läsa konst för min skull. När man gör stora saker för sig själv så gör man automatiskt tillvaron bättre för andra. Det är jag stensäker på.

Pluggandet på nya terminen har börjat och rullar sakta på. Jag läser en handfull olika kurser men har lyckats att bara få tre lärare - alla män. Jag vet inte hur det gick till, men alla tre verkar superhärliga. Saknar dock folkhögskolan väldigt mycket, och har gjort det mer på senaste tiden. Det är inte likadant någon annanstans.

Nu ska jag ta min kopp kaffe, sätta mig ner och virka en present till Cralle. Det är en hemlis. Nästan.

 



The Killing Moon - Echo and the Bunnymen

KursivaLi

RSS 2.0