I morse vaknade jag av att jag skrek. Det har aldrig någonsin hänt mig förut och jag blev så chockad att jag bara låg där och stirrade upp i taket i flera minuter. Till slut somnade jag om igen och mardrömmen bara fortsatte som om jag aldrig vaknat. Jag väckte mig själv igen på samma sätt. Vad jag drömde om är hemskt personligt och inte det minsta roligt att berätta om. Dock tror jag att den här drömmen är inspirerad av verkliga händelser, vilket inte gör det hela så mycket bättre. Känslan från drömmen sitter liksom kvar i kroppen när man vaknar.

Mår lite bättre denna kväll om man ska jämföra med tidigare kvällar denna veckan. Ska krypa ner i min säng alldeles straxt och läsa En Geishas Memoarer för typ femtioelfte gången. Den är så sjukt bra att jag kan läsa om den och läsa om den utan att tröttna. Den, Da Vinci Koden och Twilight-serien kan jag knarka i oändlighet. Jag ska försöka glömma bort att skolan och csn bråkar med mig (bastards). Fast det är inte lätt. Det är mänskligt att fela, jag får försöka komma ihåg det när jag blir sådär förbenad på dem. Jag är oändligt tacksam över min tålmodiga familj, älskade Sara och alla gosiga djur som finns omkring mig. Jag vet allvarligt talat inte vad jag skulle vara utan er. Jag skull troligtvis ligga under min säng och hyperventilera.

Mamma lät mig använda sitt Ellos konto så att jag äntligen kan få en ny jacka och ett par vinterstövlar. Åh, lycka! Jag blir så pillimarisk och vill köpa allt, men jag var faktiskt väldigt duktig. Jag beställde två jackor (förhoppningsvis passar en av dem), ett par träningsbyxor till friskis och dessa underbara, fantastiska skor:

Det är ju så att man vill gråta, nästan. Jag har letat överallt efter ett par som inte kostar apa, och dessa är helt perfekta. Precis så som jag vill ha dem. <3 Kan knappt vänta på att de ska komma. Dessutom har Sara skickat ett paket på posten som jag längtar mig galen efter. Jag älskar att få post. Särskilt paket!

Nu: sängen. Inte: tänka. Bara: läsa.

KursivaLi