Paris, mitt mål.


Nu har bloggen inte klamydia längre. Mycket skönt. Nu har den skor. Skor är tusen gånger bättre, tycker jag.

Lunchar lite lätt nu på mammas härliga solrosbröd och varma koppen (ost och broccoli). Den har fått stå och dra sig lite så nu är den alldeles god och fantastisk. Det verkar som om jag har blivit lite lätt besatt av dessa varma koppar. Men det är gott, lätt och mättande.

Jag försöker intala mig själv idag att det inte är hela världen om jag inte klarar det muntliga så bra imorgon. Jag pluggar för min skull, för min utveckling, inte någon annans. Om jag inte är bra på att prata franska än så är jag väl inte det då. Det måste få hända i min takt. Men det är svårare att lyssna på den positiva rösten än det är att falla pladask för allt det den negativa rösten tjatar om. Imorgon är det dags, i vilket fall. Jag ska förbereda mig så gott det går, ta ett djupt andetag och göra mitt bästa. Jag ska sätta upp en bild på Paris på dataskärmen som inspiration.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0